Himeville Arms: half price on beggars

 

Himeville  16/12

Efter 5 timmars minibuss med Underberg Express från Durban kom jag så till idylliska Himeville med Drakensbergen som fond, omgivet av ett nyazeelandlandskap med betande kor och flugfiske i världsklass.
Jag tar in på genomkoloniala Himeville Arms Hotel.

Kvinnan som möter mig berättar entusiastiskt att ikväll är en speciell kväll i restaurangen.
Jaså, säger jag.
”Yiiz, they have half price on beggars”
”Really? What kinds of beggars do you offer?”
”Oh, all sorts. Very juicy beggars. It is beggar night tonight you see”

I de lugnaste vatten…methinks, och ser redan fram emot klättringen upp for Sani Pass imorgon.

Kanske annat på menyn i Lesotho.

Lesotho overland

Maseru

Egentligen skulle det inte vara möjligt att ta sig hela vägen från Sani Pass till Maseru på en dag. Ingen lokaltrafik finns i de svåråtkomliga bergen i östra Lesotho, så jag ställde mig vid tullstationen och frågade om lift. Helst ville jag undvika de livsfarliga minibussarna som kör för fort och trycker in för många passagerare.

Efter ett tag fick jag dock napp och kunde åka Landrover Defender hela vägen (5 timmar) till Butha Buthe vilket är ung halvvägs. Där chansade jag trots allt på en av dessa Toyota Hiace till Maputsoe där jag fick tag i en sista taxibuss mot Maseru. Vi satt tre i framsätet inkl allt mitt bagage. Jag hade det dock bättre än stackarna därbak. Vi var 16 pers och chauffören lekte med allas våra liv i nerförsbackarna då han åtminstånde vid ett tillfälle drev fram dödsmaskinen i 160 km/h.
Längre går inte mätaren på en Hiace.
Men fram kom vi i alla fall. Från Sani Pass över Afrikas högsta pass på 3222 möh och vidare genom ett av de vackraste landskap jag sett.

En slags blandning av Grand Canyon, Nepal och någon pastoral tavla från sent 1700-tal.
Ingen trängsel, inga townships, inget trafikvett.
Lesotho äger.