Auschwitz-Birkenau: tala är silver, tiga är guld

Precis kommit hem från mitt andra besök till Auschwitz. Denna gång med elever, kollegor och i arrangemang av Svenska Kommittén mot Antisemitism. Besöket var mycket lyckat eftersom ingen lämnades oberörd. Det är nämligen svårt att värja sig från det uppenbara när man vandrar omkring i mörkrets hjärta. Abstrakta händelser, fakta och skildringar hämtade ur skolböcker eller sentimentala hollywoodproduktioner kan aldrig ersätta den existentiella kramp man får av att vara på plats. Det första som försvinner är dessutom sentimentaliteten. Det finns överhuvudtaget inget sentimentalt med utrotningsläger.

Vittnesbörd om nazisternas utstuderade och välorganiserade ondska och sadism finns överallt. Ett av många exempel i Auschwitz-Birkenau fanns ännu kvar när jag besökte lägret i början av november 2009. Målat på en tvärbjälke vid ingången till en av de kvarvarande barackerna stod fortfarande appellen: Reden ist silber, schweigen ist Gold. Träbarackerna i det 150 hektar stora lägret konstruerades ursprungligen för ett 50-tal hästar. I var och en av dessa trängdes istället 5-700 sjuka, svältande och dödsdömda fångar som förväntades lyda appellen, tala är silver, tiga är guld.

Ett oslagbart världsrekord i cynism.

Det har uppenbarligen skett en del renoveringar sedan mitt första besök. Barackerna verkar uppiffade, nygjutna grunder, lappat och lagat, rakare linjer. Vi kunde märkligt nog inte återfinna den barack där jag tog bilden ovan, 2009.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s