Tbilisi blues

20140222-200907.jpg

22/2 Tbilisi

Ett säkert tecken på att det är dags att röra på sig igen är när man börjar återvända till ställen man tycker allt för mycket om. Jag trodde inte att det skulle ske efter bara ett par dagar här i Tbilisi. Men så är det.

Faran med stamhak är deras förrädiskt lockande melankoliska kraft. De trubbar av ens känselspröt, torkar ut ens lackmushinna, bedövar ens rastlöshet, dvs grunden för ens kreativitet. Min kreativitet.

Nä, det är dags att lämna Tbilisis ”Hotel California” och istället ge sig ut på landsbygden. Kanske Gori, Stalins födelsestad kan ruska bekvämligheten ur en. Iväg måste jag i alla fall.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s