Gastronomisk tidsresa. Paltbrö å fläsk. 

Det är inte fredag, jag vet. Men det blir ett matinlägg ändå. Och inte vilket som helst. För mig är detta nämligen en veritabel tidsmaskin. Dessutom till olika tidsepoker. När jag var barn lagade mamma nämligen inte så sällan blodbröd (fast vi kallade det paltbröd) och fläsk. Jag älskade det då. Men efter att jag flyttade hemifrån som 18-åring har jag dock aldrig köpt eller lagat detta. Någonsin. 

Förrän idag. 

Men för fem år sedan, i San Sebastián, var jag nere för att skriva om ett matevent som min kusin Fredrik var en del av. Han och kollegan Hasse åker sedan många år varje vår ner till San Sebastián med sina kockelever för att inspirera och visa hur matkultur också kan se ut. Men just denna gång skulle de även laga svenska pintxos för en massa kända michelinkockar och annat viktigt folk och med sig hade de därför andra grymma kockar från Västernorrland för att visa vad vi gick för, så därav min närvaro. Som skribent alltså. 

Råvarorna tog de även med sig hemifrån. Det var ren, röding och annat klassiskt norrländskt. Men den pintxo som de lagade som imponerade mest på mig var paltbröd (Mjälloms naturligtvis) och fläsk, béchamelsås och lingon. Per-fek-tion! Och just då något som hade sjunkit så avgrundsdjupt ner i det undermedvetna hos mig. Men denna rätt som pintxo där på txokon skakade om mina smakreferenser, och vitaliserade även tanken att vi hemma i Norrland faktiskt har råvaror som helt enkelt kan mäta sig med det bästa i Baskien (och de baskiska kockarna älskade denna pintxo!). 

Dessutom var det ett fläsk som var det godaste jag någonsin ätit. Syltfläsk, som Hasses mamma gjorde det, fast med en asiatisk twist som Hasse själv skapat under en av sina många resor till Kina. 

Så nu står jag ikväll och försöker rekonstruera Hasses mammas syltfläsk med sonens asiatiska twist ( koklag med stjärnanis, vitlök, kanelstång, färsk chili, hel vit- och kryddpeppar, soja, ättika, socker och färsk ingefära), med DNA från Ångermanland (fläsksida från Gården i Långsjön och paltbrödet från Mjälloms), och med en baskisk presentation full av kärlek och underbara minnen. Så rätt! Och vilken rätt! 

En måltid eller bara en liten pintxo kan alltså innebära en sanslös tidsresa från idag tillbaka till barndomen, via mitt älskade Baskien och tillbaka igen. Helt underbart är det. 

PS. Måste dock varna känsliga gastronomer. Rätten ovan kan innehålla spår av animaliskt protein. DS. 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s