Getaria. Staden som fick (nästan) allt.

(Itxaspe. Halvvägs ner för huvudgatan, på höger sida).

Jag skriver ”nästan” för vad jag vet har de i alla fall inget hockeylag. Men staden, tillika kommunen, med sina drygt 2500 invånare lockar sannolikt årligen flera 100 ggr så många besökare av flera världsklassanledningar. Den äldsta är nog att staden, då en liten fiskeby, har den bästa naturhamnen efter den stormiga kantabriska kusten. Ni fattar naturligtvis att sånt som läget är viktigt när tio meter höga vågor från Arktis regelbundet dundrar in. Vi spolar fram i tiden. Sedan historieböckernas posterboy, Magellan gått och dött på andra sidan jordklotet var det stadens baskiske son, Juan Sebastián Elkano som förde den kvarvarande flottan hem igen och fullbordade därmed den första världsomseglingen någonsin (ok, vad vi vet). Året var 1521. Vi spolar fram igen. En annan av stadens rastlösa söner, Cristóbal Balenciaga föddes 1895 och kom att bli en av världens främsta modeskapare. Han startade bl a upp som 24-åring ett eget modehus i grannstaden San Sebastián 1919. Och resten är, som man säger, historia. Vi spolar fram. Efter 1000 år (minst) av vinmakande i området lyckades vinlusen, inbördeskrig, fascism och fattigdom nästan utplåna det unika, lokala atlantkustvinet, txakoli. Men några lokala hjältar ändrade på det, började plantera och 1989 fick txakolivinet sin första D.O.-region, just här i Getaria. Samtidigt började det gå rykten om restaurangerna i staden som halstrade gudomligt färsk fisk ute på gatorna. Fisken levererades från den viktiga fiskehamnen 50 meter ner för gatan. Den allra mest kända familjen grundade restaurangen ”Elkano” och räknas idag av många aficionados som världens bästa fiskrestaurang. Nåväl. Nu börjar jag närma mig syftet med denna långdragna historielektion. Den nya generationen fiskkockar på Elkano, Aitor Arregi, köper nämligen txakoli av min vän Luis Javier Oregi. Och nu har vi spolat fram tiden ända fram till igår. Aitor tipsade Luis Javier om att man måste äta något innan man börjar prova alla txakoliprimörer. Ett riktigt bra tips. Så Luis Javier tar mig till baren Itxaspe (kom nu ihåg detta ställe!) som Aitor säger gör utomjordisk Tortilla de Patata. Ok, jag är verkligen ingen fan av denna tråkiga rätt men håller god min i detta bondmatsmättande spel. Men jag fick kapitulera för den där vansinnigt läckra, krämiga delikatessen – liknar ingen annan tråkig äggtriangel jag ätit i Spanien eller någon annanstans. Värt en egen resa bara för denna! Priset. 1.65€. Ett glas bra txakoli till det, 1.75€. Missa inte Getaria nästa gång ni åker till San Sebastián. Och missa framförallt inte Itxaspe.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s